Inget framsteg iallafall..

20140630-133856.jpg

Överlevde passet på gymmet utan värre smärtor än innan. Saken är att de ofta känns skönare när man kört några övningar och sakta mjukar igång knä och ben. Cykeln går fint och vissa övningar går kalas. Medan vissa övningar känns förjäkligt och jag har fått få ner både i tyngd och antal på repetitionerna.

Det får vara jobbigt men inte göra ont, å där är det svårt ibland.. Hur ont gör det egentligen!? Gör det “bra” ont, eller gör det faktiskt förjädra ont..!?

Ibland undrar jag om jag går på mer vilja än styrka, eller kanske är det allt stöd och peppning man får som triggar än att köra trots att det gör ont!?

Viljan av att bli helt bra är såklart en bra bit över 100 %. Ibland blir viljan för stor att man glömmer känna hur det känns..

Nedtrappning på passet precis som jag tänkte, och nu, återigen väntan.. På fredag kommer jag veta mer.

Låt det bli en bra fredag!

This entry was posted in HeltVanligMichaelaDAG, Vägen tillbaka till en frisk kropp. Bookmark the permalink.